söndag, augusti 20, 2006

Om att möta verkligheten

Tim Wheeler var nitton år när Ash:s andra album, ”1977”, gavs ut. Detta tål att påpekas, för vid första anblick är kompositörens ålder verkligen av central betydelse här. Främst för att den bitterljuva sommarflörten ”Oh Yeah” är skriven i en sådan oskuldsfull och sexuellt subtil tonart att han inte gärna kunde ha skrivit den särskilt mycket senare i livet. Men det kan mycket väl vara en förhastad slutsats.

Det finns trots allt företeelser som lagstadgad semester, sommarlov, ljugarbänkar i solen och en aldrig sinande längtan efter den perfekta sommaren - både i Sverige och i, exempelvis, Storbritannien. Alla dessa fenomen bidrar till att en generationsöverskridande verklighetsflykt omfamnar folken i norr så snart juni börjar bli juli. Ingen, gammal eller ung, slipper undan ruset av julis påstådda möjligheter. Wheeler kunde med andra ord lika gärna ha varit bortåt de åttio när han skrev detta alster.

Hursomhelst.

Efter fem veckor av kollektiv hippiekollaps är augusti månad för evigt dömd till att vara en tid då diverse sår måste slickas. Sommarjaget måste acceptera att livet inte blev bättre denna sommaren heller. Allting måste följaktligen plåstras om. Det som hände, det som inte hände och framförallt det som blev precis som det brukar bli. Därför måste sånger som ”Oh Yeah” skrivas, särskilt för oss som bor i närheten av polcirkeln. Som en skimrande men syrlig beskrivning av verkligheten, som en tröst om att vi inte är ensamma och som en påminnelse om att det snart går över.

Tim Wheeler är uppvuxen tillräckligt nära polcirkeln för att kunna sjunga om allting av ovanstående. Han kan beskriva hur sena kvällar i slutet av juni är en tid då allting inte bara är möjligt, utan att detta allting också händer - på riktigt. Till slut erkänner han dock att illusionen återigen blev uppäten av verkligheten. Jag säger återigen, för när stråksektionen sätter in anar vi att detta inte var hans första gång; allting blev precis som det brukar bli, den här gången också. Kanske hade hade även en åttioåring kunnat skildra det hela.

"Oh Yeah" är i alla fall nittonårige Tim Wheelers bild av sommaren. För mig är det fyra minuter och fyrtiofem sekunder av tröst. Det går snart över.



3 kommentarer:

Anonym sa...

jag vet inget om oh yeah men följande är oh yeah, if you ask me: 30 grader varmt, palmer och trådlöst tjuvsurfande. Så nu tar du och skaffar skype för jag orkar inte skriva till dig hela tiden. fred.

appe apa sa...

moma's in da hahhhhouse! okej. ska kolla på skype-grejen. lövar. jobbar du?

Anonym sa...

skype.se bara att fixa FOR FREE. Jag jobbar och sliter. Har bil. Och en begynnande bränna. Och en nice roomie. Blir nog bra detta. Forts följer på enskild linje.