fredag, januari 19, 2007

Om början

Jag är i Berlin, helgrymt. Nu har jag min stora chans att ge intryck av att det inte alls var några problem med att komma hit. Det vore dock att ljuga. I förrgår kväll räknade jag till att samtliga mina sex sinnen, plus en eventuell själ, värkte av ömsom leda, ömsom nervositet, ömsom lust att somna om i tusen år. Det var hemskt och det kallas resfeber. Men nu är jag framme och allt är bra.

Min klippa till kompis som jag sov hos första natten hade dessutom hunnit leta reda på en kille som lägligt nog skulle åka bort och därför behövde hyra ut sitt rum den närmaste månaden. Om min kompis gjort denna anstränging eftersom hon bryr sig särskilt mycket om mitt välmående, eller enkom för att hon inte orkar ha mig snarkandes i ett hörn, förtäljer inte historien. Men det spelar ingen roll. Det enda som räknas är att jag snart har någonstans att bo, och att jag har haft sån där tur som alltid bara kommer till andra än en själv.

Annars regnar det mest.

5 kommentarer:

lisa sa...

det låter ljust, måste tyda på att det är så det är och att fallet även gäller mej. och det är bra! autonomitet: kul + jooobbigt.

hoppas att du får det fortsatt bra! rök inte på!

Anonym sa...

Oh har du åkt redan! Jag har ju ingen koll. (Det är väldigt förvirrande det här med Lisorna.)

Anonym sa...

ok, nu är även jag framme vid MIN destination. göteborg är inte sig likt utan dig. fatta. och kom hem snart. men ha kul först. pussen och kramen
/Moma

Åsa sa...

Jag har precis installerat mig själv på den engelska landsbygden. Jag bor granne med tjuren Bertil. Alltså en riktig tjur. Det är verkligen fint här, och jag tror nog att det ska funka för mig också. kram

appe apa sa...

lisa: jag håller reda på er än så länge. men jo jag har redan åkt och allt är bra, nästan. jag uppdaterar snart!