torsdag, juli 31, 2008

Om den nya given

Hej bloggen!!!

Idag gick jag ner på hörnet och drack ett glas öl i min självpåtagna ensamhet!!! Samtidigt läste jag ut en bok!!! Den var bra!!!

Pusspuss!!!

söndag, juli 20, 2008

Om ungdomens lyckliga dagar

Fritidsgården i bostadsområdet där jag växte upp hette Holken. Så här i retrospekt blir jag alldeles full i fniss när jag tänker på dess så uppenbart dubbeltydiga namn, men det kunde ju inte vi veta så dags i livet. För holk var inte något som förekom på Ekhagen när jag gick i högstadiet, sånt fanns kanske i stan eller på Öxnehaga, men inte på Ekhagen. Vi tillbringade hur som helst många högstadiekvällar där, jag och alla andra - på Holken.

Precis som på alla andra fritidsgårdar runt om i landet började kvällen först efter stängningsdags, så också hos oss. Antingen hade någon kommit över några folköl via något äldre syskon, eller så gick man hem till någon av gängets högstatusmedlemmar för att glo på menlös actionfilm tills solen gick upp. Och så fanns det kvällar då det hände något extra, och det är ju sådana kvällar man minns.

I sann gammal vadslagaranda hade vi börjat samla ihop pengar till Stefans senaste vansinnesprojekt. Han hade hela kvällen nitiskt hävdat sig våghalsig nog att gå in på den lokala bensinmacken för att köpa ett tuggummi - med bar underkropp. Det blev en ganska nätt summa till slut, jag minns exempelvis att jag själv bidrog med åtminstone en femtiolapp till spektaklet.

Operationen omgärdades dock av en hel del administration. Jag och Magnus, minstingarna, sattes att garantera butikens avsaknad på andra besökare, varför vi gick in och hängde framför hyrfilmerna. Martin kollade av frivillighet dörren för han ville ha möjlighet att se föreställningen, medan Markus och Yousef räknade med att kunna skratta gott ändå så de spanade vid biluppfarten. Christian och Eugen i sin tur grät av skratt alla redan, de befriades därför från uppgifter helt och hållet.

När den berömda kusten äntligen var klar och samtliga spanare gett klartecken skred Stefan så till verket. Själva händelseförloppet ter sig fortfarande komplett surrealistiskt för mig. Människor som är fullt påpälsade på överkroppen och samtidigt, sånär som på ett par skor, spritt språngande nakna på underkroppen ser ju så förbaskat korkade ut, ett klassiskt slapstick som kan få fördämningarna att brista även hos den mest högdragna aristokrat.

In klev så Den Nakne, bestämt spatserande mot disken med ett belåtet flin på läpparna som gjorde rapéprillan alldeles för stor, och bad det stackars kvällsbiträdet om ett tuggummi. När Den Nakne hade betalat hade jag och Magnus krypande tagit oss bort från hyrfilmerna och fnissat oss ut till Martin som låg dubbelvikt över en soptunna, bankandes en knuten näve på den samma i ett försök att kippa efter luft. Längre bort höll en vägskylt på att ge vika för vibrationerna från den epileptiska skrattattack som Markus och Yousef drabbats av. På parkeringen låg Christian och Eugen sedan länge utlagna av blotta tanken på busstrecket. Den Nakne klädde på sig, öppnade sin tuggumiförpackning och lade sig sedan själv ner och gapflabbade.

Sedan var det väl någon som hade kommit över lite folköl.

lördag, juli 05, 2008

Om staden och landet

När du är i
säg
Dalsland
förstår du varför människor blir så innerligt förbannade på huvudstaden

När du kommer till
Stockholm
huvudstaden
förstår du varför ingen har lust att flytta utanför slussarna

För så vackert är det
i staden
på landet

Men jag föredrar nog landet
för människor
är

jävla
jobbiga

och jag
kommer
faktiskt
från
Sverige