tisdag, mars 10, 2009

Om statusuppdatering

De böcker jag kan vara mallig över att ha läst är inte särskilt många. Men nu tänker jag malligt basunera ut att jag de facto har läst George Orwells 1984. Enligt en brittisk undersökning är nämligen Orwells framtidsroman den bok som flest människor ljuger om att de har läst. Därav min mallighet.

Jag skulle också väldigt gärna vara mallig över att ha läst Röda Rummet av August Strindberg, men det har jag inte. Bara halva. Så förbannat tråkig. Eller Äcklet av Jean-Paul Satre. Också bara halva. Också förbannat tråkig.

10 kommentarer:

Ivar sa...

Tycker Kallocain borde vara lika känd som 1984. Nästan iaf.

Håller med dig om att de två sistnämnda är trista. Jag tycker Kafka är rätt tråkig också. *skam*. Går det bra att kompensera med Dostojevskij tror du?

Anders sa...

Detta vore sannerligen platsen att ljuga om att jag ens har hört talas om Kallocain. Fan.

Och Dostojevskij. Jag tycker att Brott och Straff ser tjock ut. Dessutom har jag förstått att den tvingar läsaren till att ta moralisk ställning. *Jobbigt*.

Då är Kafka mycket bättre. Skuld och skam är centrala teman i mitt dagliga liv, så jag tycker att hans logik är väldigt praktisk. Att inte veta anledningen till varför man blivit anklagad/deformerad innebär en befrielse från ansvar. Man blir ett offer och lämnar sedermera livet som ett sådant. *Skönt*.

Agnes sa...

Jag tycker Processen är förbannat tråkig, men Boyes Kallocain är en av de bästa böcker jag slukat i mina dar.

Kristina sa...

Röda rummet: helt oläsbar. Jag har läst 3 sidor, max. Vad är det för gynnare som ser till att den fortsätter nyutges på gammelsvenska? Det går i sanning inte att förstå vad det står.

Äcklet: otroligt bra. Vill å det bestämdaste dementera att den skulle höra hemma i några tråkfack. På med tvångströjan och läs nu, för i helvede.

1984: respekt. Har inte läst. Och har säkert ljugit om det.

Ivar sa...

Dostojevskij tar upp skuld. Om skuld och skam är centrala känslor i ditt liv (som i mitt ;-)) så är ju moralen absolut där. Brott och straff är makalöst bra. Men en riktig svenskundervisningsbok vilket ju underlättar avhållsamhet.

Karin Boyes Kallocain, ja. Den är mer lågmäld än 1984 och bättre skriven. Men hon myntade inga fantastiska begrepp såsom "nyspråk". Inte heller är världen riktigt lika ond. Blba blabla. :-)

Lisa sa...

Jag har läst både 1984 och Röda rummet. Och halva Processen. Vinner jag då?

Anders sa...

Kristina: Med tanke på att du har genomlidit Äcklet till slutet (respekt); är det därför du har så svårt för att sitta på BIBLIOTEKET?

Ivar: Okej, jag antar att jag måste läsa Brott och Straff. Svenskundervisningen låter dock inget vidare.

Lisa: Halva böcker räknas inte, men för svenskundervisande Röda Rummet får du en stor guldstjärna.

Ivar sa...

Anders:

Menade mer att vi tvingades läsa den i Svensk B. Vilket förtog lite av glädjen i att plocka upp den. Men när man väl satt igång så blev den fort topp-tio på min lista.

inbali sa...

Jag har också läst 1984 och den första raden i röda rummet *yay*

Huskatten sa...

P.