Idag har jag haft mina första 2 minutes of fame. Stort, för såna som jag, tralalala. Det var Christer i P3 som jag medverkade i dessutom, SR:s överlägset bästa underhållningsprogram sedan lång lång tid.
Något poltiskt manifest hann jag inte med att formulera, men väl en kul bastuhistoria som innefattade en utmärglad 140-årig finne med vattenslang och jag med hjärtat i halsgropen, sprattlandes för liv och värdighet. Från 52:25 och framåt, varsågoda.
4 kommentarer:
Åh, festligt! Jag blir påmind om att jag också har ringt in till christer! Jag tror inte det finns på nätet, det var i begynnelsen när kitty, mormor och morgan var med i relationsrådet. Jag ringde in och frågade hur mycket man får stalka ett one-night-stand. Hur mycket man vill får man det.
Hahaha, åh Mormor, jag saknar Mormor! Hon var fin och klok. Intressant fråga du ställde dessutom. Återkommer med min egen åsikt i frågan. Ska bara läsa lite Platon och Kant först. För de _måste_ väl ha skrivit om sånt? Ja, bergis.
Hahaha, åh Mormor, jag saknar Mormor! Hon var fin och klok. Intressant fråga du ställde dessutom. Återkommer med min egen åsikt i frågan. Ska bara läsa lite Platon och Kant först. För de _måste_ väl ha skrivit om sånt? Ja, bergis.
Platon och Kant hade väldigt många ons och övriga beundrare att de inte skulle märka skillnad på ett stalkande ons och nåt övrigt slags svärmeri för deras great intellekt.
Jag tror det slutade tragiskt med mormor, för visst blev hon sjuk (och dog?) och kunde inte vara med längre?
Skicka en kommentar