torsdag, januari 28, 2010

Om den interagerande manligheten, II

-Har du spelat någon badminton i veckan?

-Näi, näi, tä ä föh mykke fålk. Tåm har jy åppet hys ny i fäckan.

-Ja, det har du ju rätt i.

-Män nästa fäcka, tå måstäh ty fulja mä på pattmintån!

-Ja, ja, jag lovar!


Naturligtvis träffar jag Bastugalningen i bastun efter gymmet. När man väl har börjat korsa främlingars vägar tenderar de att dyka upp hela tiden. Men inte mig emot, jag gillar regelbundenheter i tillvaron.


-Ahh, ny ä tä PRA FÄRMÄH!

-Ja, verkligen. Sjutti grader, eller vad tror du?

-Näi, näi! Minst åtti!

-Jo, kanske.

-Schvuu!


Efter 30 lär man känna ytterst få nya människor. Åtminstone människor som man räknar till sina vänner, åtminstone om man kan sin Seinfeld. Jag är inte så gammal än, men det är definitivt denna bastubadande galning, och han har med all sannolikhet gjort sig nya vänner efter 30. Numera är han, svårt att säga, men säkert 60.


-Tu fät man måstä schöta sinn kråpp. Och om vårarna, vet du, då brukar jag samla ihop några kompisar och spela badminton. På vägen till gymmet plockar jag björkris och efter träningen värmer vi färdiggrillad korv på stenarna i bastuaggregatet, jag har dom alltid inslagna i folie. Och sen sitter man där och äter korv och baddar sig med björkris i bastun, det är livet, du måste följa med nån gång! Va, nej, för helvete, sprit dricker vi inte. Man måstä schöta sin kråpp, int håll på mä sånn schiit. Och bastu, det är förbannat bra kroppen ska jag säga dig, lungorna får jobba. Du förstår, i Finland, eller ja, i alla fall på landet när jag växte upp, då byggde man bastun först och huset sen. Ja, du skrattar, men det är sant! Bastun var enkel att bygga så det gick fort, sen kunde man sova där under tiden man byggde resten av huset färdigt. Javisst, och sen slängde man sig i snödrivorna på vintern och det stack som nålar i huden. Har du aldrig provat, det måste du göra innan du dör. Och så björkris förstås, det öppnar porerna och frigör endorfiner, bättre än kvinnohud! Fan, de skulle ha byggt ett kylrum här bredvid gymbastun, det är det enda som funkar mot eftersvetten. Nu måste man ju hänga ut genom fönstret och stå i vinddraget ett par minuter om man vill få på sig kläderna efteråt. Näi, no får tä fara pra för idak!

-Jo, det har du rätt i.

-Jå.

-Vad heter du förresten?

-Eero.

-Ok, Anders. Trevligt att ses.

-Jajaja, helvete.

8 kommentarer:

kristoffer sa...

lysande!
att jag aldrig tänkt på att grilla korv på bastuaggregatet, kan ju inte bli annat än gott. om inte annat så lär det ju lukta intressant efter tillagningen och bastuns kukdoft.
fråga om du får ta med en vän när det vankas, det här är för bra för att missa.

Anders sa...

Hahaha! Den aspekten har jag inte tänkt på, kukdoften + korvstanken alltså. Lär ju vara mycket intressant för flertalet av våra sinnen. Ska självfallet fråga om det är tillåtet att ta med sällskap!

Mi Sli sa...

Har ni också hört att öl på bastuaggregatet ska sprida en doft av nybakta bullar? En till doftsensation att blanda till i luktcocktailen!

Ser fram emot fortsättning!

Agnes sa...

Det är bara vid sådana här tillfällen jag vill skrika "hen!" och hävda min rätt till männens bastukultur.

Anders sa...

Nybakta bullar?! Det måste jag förstås prova.

Men i herrbastun är vi inte hen med varandra, där är vi hähä med våra med(män)niskor.

Agnes sa...

Om jag säger att jag är man så är jag man. I brist på penis=hen.

Du borde skrivit medmän(niskor).

Grovt Initiativ sa...

kvinnor bastar fan också skiten ur varandra i finland hörru agnes

Jag, Hugh Grant sa...

Agnes, varför känner jag mig korkad som inte förstår ett dyft av ditt resonemang? Beror detta på mitt symboliska kapital?